Man skulle kunna tro att det, bakom kulisserna i en sådan här liten stad som jag befinner mig, existerar en myriad av attraktiva och översexuella människor. Varför? De individer som fortsätter att vandra längs samma gamla utslitna trottoarkanter i hela sitt - ständigt dekadenta - liv i en liten håla som Askerund skulle kunna poneras vara sådana individer som utvecklas tidigt i puberteten och blir attraktiva och drar nytta av sin fördelaktiga genetik för att erhålla uppmärksamhet. Andra missgynnade individer får uttrycka sig själva och hävda sin existens genom andra medel, såsom kognitiv förmåga eller andra nicher i grupper. De tidigt utvecklade individerna är de som, oönskat eller ej, bildar familj i unga år och tvingas slå ned rötter i marken innan de lärt sig bemästra sitt utseende genom erfarenhet eller förmåga.
Summa summarum borde hålor bestå av människor, som Nietzsche skulle benämna som någon slags "Ne Plus Ultra", med överlägsen genetik som resulterar i attraktiva människor med muskeltillväxt över det normala.
Men när man vrider på huvudet längs den där trottoarkanten kan man inte konstatera annat än att jag har förkastligt fel.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar